Marcus Fritsch, H2O Angered
Pionjärer ska alltid vara up-to-date. Vi behöver ständigt observera, resonera och reflektera. Ett bra sätt att göra så (utav många andra) är att läsa böcker. Många böcker. För några år sedan hittade jag en bok som lät mycket intressant för församlingsgrundare: ”They like Jesus but not the church” av Dan Kimball. Jag köpte hela setet med extramaterial samt DVD. Vårt team gick igenom alla lektionerna och diskuterade sedan innehållet. (Det här videoklippet ger dig en liten överblick över upplägget.)
Jag tycker att Dan Kimball har gjort ett jättebra jobb. Han utmanar både kyrkor och kristna att gå ut och lämna sina fromma mötesplatser för att träffa folk i deras omgivning, att lyssna, att lära sig hur de tänker och känner sig. Detta är ju precis vad som saknas i många församlingar, vilket Kimbal tydliggör. I allt utgår han ifrån en förutsättning: They like Jesus but not the church – egentligen gillar människorna Jesus men inte kyrkan. Jag trodde länge att det stämde, att många skulle vilja följa Jesus om bara inte kyrkan eller någon kyrklig erfarenhet eller kyrkohistorien hindrade dem. Idag tror jag mer och mer att detta påstående inte riktigt stämmer – i alla fall inte i stora delar av Europa. Jesus är inte alls en person som skapar nyfikenhet. Den 11 maj 2012 frågade tidningen Dagen ett antal människor om de var nyfikna på att veta mer om Jesus. Utan undantag svarade alla ”Nej, det är jag inte!” De varken gillar Jesus eller kyrkan skulle man kunna säga. Så här ser det ut idag. Tråkigt, men sant.
För några månader sedan försökte jag resonera lite för mig själv kring , vad människor tänker på när de hör ordet ”Jesus”? Jag beskrev för mig själv några olika kategorier kring hur människor reagerar i sitt innersta när de tänker på Jesus. Tre av dem vill jag presentera under de kommande dagarna. Men som sagt, kategorierna bygger på mitt eget resonemang och det är förstås mycket subjektivt. Det här är ingen doktorsavhandling; jag har bara försökt förstå och ordna de erfarenheter som jag fått genom många samtal, möten och diskussioner med alla möjliga slags människor. Och vill gärna jag lära mig lite till. Jag är nyfiken på att höra vad ni säger: Är Jesus omtyckt utanför kyrkan eller inte???
Jag är fascinerad av Kimballs val av subkulturell kodning: Rockabilly! Skulle gå hem på småorter i Närke och Värmland.
Men till saken. Jag har också resonerat (och undervisat) som du. ”Jesus väcker intresse men kyrkan stöter bort.” Men ärligt talat så har generellt sett människor under (typ) 40-50 år (och i ännu högre grad människor under 25 år) mycket vaga begrepp om evangeliernas Jesus och får nog mest sin uppfattning från populärkultur och tabloider, och i de beskrivningarna syns inte en jesusbild som lockar. Nej, Jesus är inte omtyckt utanför kyrkan. Jesus är i stort sett okänd i Sverige. (Kyrkan likaså, särskilt bland yngre.) Därför ser jag som den största utmaning för oss kristna att på olika sätt gestalta Jesus i det synliga och livsnära. Det vill säga genom att vara Guds utsända folk, a.k.a. Jesus-gemenskaper i våra olika lokala sammanhang. Den bild vi presenterar av Jesus Kristus går inte att skilja från hur vi lever Kristuslivet tillsammans/är kyrka. Evangeliernas Jesus måste ta kropp i oss för att kunna bli känd. Just i detta tycker jag en del jag läst om som ytligt tar till sig missionellt tänkande missar viktiga poänger.
Rikard Edefors
Bra fråga, Marcus. Jag instämmer med vad Richard skriver ovan. Mycket är vagt och okänd bland folk idag. Jag tror att detta är positivt. I alla fall om alternativet är att de vet vem Jesus är och trots detta, valt att inte gå i kyrkan. Jag är rätt så positivt inställd till att folk är rätt så okunniga eller ovetande. Det kan ibland göra samtalen om Jesus bättre. Men detta är en spaning och bygger inte på fakta.
Jag tror också detta innebär att vi inte bara kan prata om att göra Jesus synlig i handling. Snarare innebär det att vi också måste berätta om Jesus med våra ord mer än för 25 år sedan. Annars finns liten koppling mellan vittnesbördet i handling och den Jesus som räddar oss. Eller vad tror ni?