Den förföljda kyrkan som församlingmodell

Gabriel Blad, Agapekyrkan Eskilstuna

Under tiden jag planterat församling i Eskilstuna har jag studerat teologi. När jag skulle skriva uppsats fastnade jag för det faktum att de platser där kristen tro mest går framåt också ofta utmärks av någon typ av förföljelse. Förföljelsen har där mejslat fram en kristendom som är både mer relevant men också mer utmanande för det omgivande samhället. Samtidigt saknar kyrkan där mycket av det som vi ofta anser vara nödvändigt för kyrkan för att fungera. Saker som ändamålsenliga lokaler, utbildat ledarskap, förtroende i samhället eller möjligheten till större, centralt styrda organisationer. Det är också en form av kristendom som verkar ligga mycket närmre den tidiga kristna rörelsen än kyrkan i väst.

Min fråga var vad vi kan lära av den förföljda kyrkan. Går det använda den som ”församlingsmodell” i väst. Om du skulle tycka det är intressant får du gärna ta del av den uppsatsen här.

Jag tänkte att jag denna vecka ska försöka röra mig i hur detta perspektiv påverkat hur vi planterar församling i Eskilstuna. Det har på inget sätt gjort det lättare. Det har blivit både spretigare och mer utmanande. Allt har börjat flyta. Dessutom har det ifrågasatt det mesta om vad jag trodde vara kyrka. Men det har gripit mig. Och jag kan inget annat än att försöka se vart den här vägen leder.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s