Öppet Vardagsrum

Denna vecka kommer inlägg från Nygårdskyrkan i Linköping. Första inlägget är skrivet av en av församlingens medlemmar.

Öppet VardagsrumDet är verkligen spännande att vara med i en församling i en stadsdel som Skäggetorp! På tisdagar har vi vårt Öppna vardagsrum, där vi träffar människor med olika bakgrund och olika nivåer av språkkunskaper, i nuläget är de flesta nya vi lär känna från Syrien. Man hör ju annars rätt mycket just nu om Syrien, men det säger ju sig själv att det blir en helt annan grej när man själv lär känna människor därifrån och får lära känna dem genom samtal och inte bara genom media. Det känns verkligen som en förmån att vi som församling just nu får vara med och möta människor som kommit hit relativt nyligen, och vara med och välkomna dem in i det svenska samhället – även om de som vår lilla församling kan möta bara är en liten, liten del av alla dem som har kommit hit den senaste tiden. Det verkar som att ett stort behov bland dem som nyligen kommit till Sverige är just att lära känna svenskar. Många gör snabba framsteg med sina språkstudier, men utan att umgås med svenskar är det är omöjligt att förstå den svenska kulturen och komma in i det svenska samhället. Och här finns verkligen en möjlighet för kyrkan att visa kristen kärlek på ett mycket praktiskt sätt!

Annonser

Denna eviga människofruktan

Som nyinflyttade i ett höghus i en stad som vi aldrig tidigare har bott i, har min fru och jag ambitionen att lära känna nya människor – t.ex. våra grannar. Så när vi hade flyttat in så knackade vi på de andra lägenheterna i vår trappuppgång och sa ”hej”. Alla svenskar i vår trappuppgång gläntade lite på dörren och svarade mycket besvärat ”hej” innan de stängde dörren igen och fick gå tillbaka till sitt eget liv. Dock blev vi överraskade av en italienare som genast bjöd in oss. Men eftersom vi hade ett jobb att göra (att knacka på alla andra dörrar) så fick vi förvånat avböja. (Och ja, det är något vi har ångrat – men vi blev så överraskade att vi inte ens hade tänkt tanken att det skulle ske.)

 

Men för några veckor sedan städade vi ut vårt vindsförråd och en – för oss – okänd granne gick förbi och vi började prata och han var mycket trevlig och det slutade med att vi sa att vi skulle kunna ta en fika nån gång. Så i måndags stod Hanna och jag men en halv äpplepaj som vi funderade på att äta och fick ett infall att bjuda in honom och resten av hans familj. Men självklart ville ingen utav oss gå fem trappor upp och bjuda in dem. Till slut tog jag mod till mig och tog hissen(!) upp och knackade på. Och det var här jag insåg människofruktans kraft. Jag har gjort en del läskiga saker (som grisöronen jag åt igår) i mitt liv, men insåg att det här är på samma nivå som när jag i somras slängde mig ut i ett 50 meters fritt fall med en slak lina. Men min granne blev oerhört glad (och förvånad) och vi hade en mycket trevlig kväll. Två kvällar senare blev vi bjudna på middag och fick också träffa hans sambo och fördjupade vår vänskap. Nu ser jag fram emot nästa gång vi ses – men inser också hur när det var att min människofruktan gjorde att den relationen gick om intet.

Martin Alexandersson

När ska ni börja fira gudstjänst?

Sedan ett drygt halvår bor min fru Hanna och jag i Göteborg för vi tror att Gud har kallat oss att plantera en ny församling där. Detta har mötts av många positiva kommentarer och lyckönskningar men något jag har fascinerats av är denna eviga fråga – ”när ska ni börja fira gudstjänst?”. Frågan ställs självklart i all välmening men den illustrerar verkligen vår smala bild av vad det är att vara församling och när man blir en församling. Det verkar som om vi har bilden av att man är församling när man firar gudstjänst och utan gudstjänst ingen församling. Att man gör andra saker (som många skulle säga är en del av att vara församling) som att växa i lärjungaskap tillsammans, dela Jesus med andra människor eller att i handlingar leva ut sitt lärjungaskap – verkar inte spela någon roll. Om man inte har en gudstjänst.

Bakgrunden till detta är nog svensk kristenhets fokus på antal medlemmar, gudstjänstbesökare eller människor i vår verksamhet att vi förblindas av detta. I Svenska kyrkan vet jag t.ex. att man på flera håll ringer i kyrkklockorna innan en konsert – för då kan den registreras som musikgudstjänst och statistiken ser bättre ut. Det är kanske ett extremt exempel men tyvärr illustrerar det bara hur mycket vi fokuserar på gudstjänsten och att människor ska komma till den. Vart tog alla andra parametrar vägen? Risken blir ju att vi bara fokuserar på att folk ska dyka upp på våra gudstjänster – för det är vårt mål – och sedan bryr vi oss knappt om de tror, lever ett lärjungaliv eller finns i relationer med andra kristna..

 

Martin Alexandersson

Jobbar med församlingsplantering inom EFS och planterar församling i Göteborg.

Min söndag och några tankar utifrån den

Som avslutning på den här veckan så tänkte jag berätta lite om vad jag gjort idag. På förmi20150920_121347ddagen var jag och yngsta dottern med och städade skolgården i den stadsdel där vi bor. Jag hade hoppats på att få knyta lite nya kontakter under dagen, men eftersom det var oerhört skräpigt i buskarna så blev det till att göra en rejäl insats för miljön istället.

Vi bor i en mångkulturell stadsdel i Halmstad. På skolan finns ca 300 elever och av dem är de mindre än 10 barn där båda föräldrarna talar svenska hemma. Våra tjejer som växt upp här har fått med sig helt andra erfarenheter än vad jag fick som växte upp i ett mycket homogent litet samhälle i Skaraborg på landet. Sedan ett år tillbaka pågår ett projekt, som heter Skolan mitt i byn, där projektledaren arbetar för att knyta starkare band mellan hemmet och skola, och under året har konturerna av en föräldraförening växt fram. För mig har det varit naturlig att finnas med i det arbetet och känner att det känns viktigt att vara med och påverka politikerna så att den här stadsdelen blir en bra plats för våra barn att växa upp på.

På eftermiddagen gick vi på en gudstjänst i stadsdelskyrkan på Andersberg som är en del av Svenska Kyrkan. Under den tid som vi har funnits här har det varit viktigt för oss att värna om goda relationer till andra kristna i Halmstad. Fredrik och jag har regelbundet bett tillsammans med andra pastorer och ledare i staden och vi har känt oss välkomna av de andra församlingarna i Halmstad.

Vid sidan av de relationer som vi har med kristna i Halmstad har vi funnits med i ett nätverk för församlingsplanteringar i södra Sverige, som möts två gånger per termin. Förra veckan mötte vi ledare från tre olika kårer inom Frälsningsarmén som verkar i Laholm, Höganäs och Helsingborg och sen var det även med ledare/pastorer från Båstad.

Våra församlingsplanteringar skiljer sig på många sätt, men det är en välsignelse att få möta andra som också längtar efter att få se Guds rike bryta fram där de finns. Vi brukar alltid ta mycket tid för att be för varandra och profetera in i varandras situationer och man känner sig styrkt och utmanad när man åker hemåt efter dessa träffar.

Bön i Halmstad

Med hjärta för Halmstad: Erika Lagerström

I torsdags kväll hade vi vår första bönesamling för hösten. Tanken är att vi ska ha en bönesamling i månaden då alla som finns med i vårt nätverk är välkomna till bön, men även andra som vill vara med och be, för vår stad och vårt land. Tidigare har vi samlats i en lokal vid biblioteket i den stadsdel där vi bor, men den här hösten har vi fått möjlighet att vara i Andersbergskyrkan som är en stadsdelskyrka i Halmstad.

bön andersbergVi blev fyra som samlades den här gången och som bad för flyktingsituationen i världen och för människor i vår närhet. Inför torsdagens bönesamling kom jag att tänka på ett sammanhang från gamla testamentet om drottning Ester. Ester blev drottning i Susan under en tid då man instiftade en lag om att alla judar skulle avrättas. Eftersom Ester och hennes farbror Mordokaj var judar så uppmanade farbrodern sin brorsdotter att gå in till kungen och vädja om att lagen skulle upphävas. Men först så vill inte Ester detta eftersom hon inte bara kunde gå in till kungen utan att ha blivit kallad och att det skulle kunna kosta henne livet. Men då svarade Mordokaj henne:

”Tro inte att du ensam av alla judar skall slippa undan därför att du är i kungens hus. 14 För om du tiger denna gång, skall judarna få hjälp och befrielse från annat håll, men du och din fars hus kommer att förgöras. Vem vet om du inte har nått kunglig värdighet just för en tid som denna?” Då sände Ester detta svar till Mordokaj: ”Gå och samla alla judar som finns i Susan och håll fasta för mig. Ni skall inte äta eller dricka något under tre dygn, varken dag eller natt. Jag och mina tjänarinnor skall också fasta på samma sätt. Därefter skall jag gå in till kungen, även om det är mot lagen. Skall jag gå förlorad, så må jag gå förlorad.”    (Ester 4: 13-16)

Utifrån det här sammanhanget om Ester där hon är rätt person på rätt plats och att hon lyckades att rädda judarnas folk så bad vi om att vi ska se vår plats där vi är och att Jesus ska leda oss att göra skillnad där vi finns. Kanske inte att vi behöver upphäva en lag, men att Jesus får visa oss till människor som behöver hjälp eller som aldrig har hört om honom i de sammanhang där Gud har ställt oss.

Meningslöst?

Med hjärta för Halmstad: Erika Lagerström

Under den tid som vi bott här i Halmstad så har jag fått problem med min mage och läkarna har försökt komma på vad det kan bero på. Idag skulle jag gjort en koloskopiundersökning på sjukhuset och då var jag tvungen att fasta och dricka 4 liter av ett tarmsköljningsmedel. Men jag mådde så illa så jag fick inte i mig den så undersökningen blev inställd. Du som läser detta kanske undrar varför jag skriver om detta här.

När man jobbar med ett pionjärt arbete som vi gör i Halmstad så jobbar man i det lilla och arbetet går verkligen upp och ner. Ibland undrar jag vad vi håller på med och kan anklaga mig själv för att det inte sker mer. Varför har vi inte döpt någon än? Varför ber vi inte mer? Varför döljer jag ibland att jag är kristen fast jag samtidigt upplever att min tro är det bästa som finns och att fler borde få uppleva det som jag gjort? Arbetet med församlingsplantering är verkligen ingen lätt väg att gå och i mitt fall så innebär det att jag ofta prioriterar bort mig själv, min hälsa, min egen tid.

Mellan fem och sex i morse satt jag och drack 1 liter äckligt laxermedel med sked och då satt jag vid köksfönstret och såg hur några bilar startade och att några personer kom hem kanske från ett nattskift eller liknande. För att göra något konstruktivt av situationen försökte jag be och sjöng några rader från en lovsång om och om igen i mitt inre.

Hjärtas bön upp till himlen

Jesus var mitt centrum

Det handlar om dig, ja allt handlar om dig

Dessa ord snurrade runt i mitt inre. Att sitta där en timme och dricka tarmsköljningsmedel var helt meningslöst, eftersom min undersökning blev inställd, men det jag lever för och brinner för är inte meningslöst. Vi var en familj som flyttade till Halmstad för att vi upplevt att Jesus kallat oss dit. Idag består vårt nätverk av tre husförsamlingar och jag längtar efter att människor i vår omgivning som kan tycka att livet känns meningslöst ska få upptäcka den skatt som jag fått ta emot.

APOSTOLISKA INITIATIV SOM LEDER TILL GENOMBROTT

Team

Om vi vill se ett genombrott för Guds Rike i Sveriges städer och byar behöver vi utgå från det Jesus gjorde och befallde apostlarna han valde att göra och som även Paulus och hans team imiterade.

Det är dags för apostlar, evangelister och profeter att samarbeta med ett tydligt team tänk och strategisk medvetande och mål för att bryta nya mark.

Detta vill jag se och arbeta för:

Apostlar som samarbeta med evangelister för att dela evangeliet om Jesus och Riket med under och tecken med så många som möjligt i våra städers gator och torg (och andra offentliga platser). När nya människor kommer till tro, att de döpas på en gång, och, i samband med detta bli fylld med den Helige Ande. Utifrån denna skörd starta nya enkla församlingar hemma hos de som man identifierar som fridens människor eller hos en kristen familj som är själva fridens människor.

Apostlar som samarbeta med profeter för att med precision upptäcka regioner, städer och fridens människor som Gud har förberett för evangeliet. Att apostlar och profeter, tillsammans med evangelister, resa ditt för att evangelisera, starta nya enkla församlingar och lägga en grund (DNA) hos de nya troende så att de bli lärjungar som gör lärjungar.

Varje ny genombrott som skedde i Nya Testamentet kom utifrån apostlar, profeter och evangelister som samarbetade. Det var evangeliet, kraftgärningar och profetisk inslag (som drömmer, visioner, tilltal och även ängel besök) som ledde till nya område som öppnade sig för Guds Rike. Den största framgång, däremot, kom genom vanliga Kristna som hade blivit utrustade för att vara apostolisk, profetisk och evangelistisk av apostlar, profeter och evangelister. Dessa Kristna, genom sina missionerande vardagsliv, delade evangeliet och startade de flesta församlingar som senare fick grundläggande inslag från apostlar och profeter.

När denna typ av samarbete sker kommer de som är herde och lärare tjänster (inklusive de som växer fram utifrån skörden) mer och mer användas för att lärjungeträna troende för vardagslivet, förklarning av grund sanningar, omsorg o.s.v. så att Guds folk är också pastoral och lärarende.

Det finns en GUDOMLIG SYNERGI med människor som är tjänstegåvorna till Guds församling. När apostlar, profeter, evangelister, herde, lärare och Guds folk arbete ensam bli det lite eller ingen långvarig frukt; det är att emotsätta sig Guds väger och visdom, Hans sätt för att dela sin kärlek och frälsning till människor och en värld som lida.

Vi har mycket att lära oss. I det sammanhang jag rör mig i har vi börjat se vikten av dessa sanningar. Några av oss har varit på ”apostoliska resor” till städer eller platser för att be och möte enkel församlings folk där det behövs genombrott. Ofta inleds något samarbeta eller nätverkande som leda till en nytändning och utrustning av troende som resulterar i att nya människor är frälste och döpte och nya enkla församlingar startas eller etableras. Några av oss samarbete med evangelister där folk bli frälste men också ser till att frukten bevaras och utrustas så de nya gör likadant som vi. Jag själv har tagit kontakt med en profet tjänst som jag ibland ringer och ber de söker Gud för ett område, landskap eller stad där jag känner Gud vill öppna upp. Han ofta återkommer med specifika saker som jag behöver tänka på eller bekräfta det jag redan har fått från Herren. Ibland tar han initiativ och ringer. Några av oss lära oss mer om ”Lukas 10” satsningar för att öppna upp nya förorter. Det för att hitta fridens personer, kommer hemma till dem, äta, bota de sjuka och dela evangeliet med deras familjer, vänner och bekantskap.

Vi börjar ser glimtar av Guds Rike bryta fram. Vi kommer se mer – så länge vi är lydiga ordet och Anden.

Charles Kridiotis

simplechurch.se

simplechurch.eu