Riv kyrkan!

När vi flyttade till Helsingborg med ett församlingsplanteringsteam funderade och bad vi mycket över vad församling egentligen är. Vi kände att Gud gav oss en växande längtan efter ett församlingsliv som var mer vardagligt, mer dynamiskt, mer 24-7, tätare gemenskap och aktivt lärjungaskap. Vi var trötta på att ”gå till kyrkan” och längtade efter att ”vara kyrka”. För 2,5 år sedan startade vi den första husförsamlingen i vårt hem och det har verkligen varit en spännande resa!

Jag tror att kyrkobyggnaderna är en stor belastning för dagens kristenhet. Väldigt mycket av det som församlingen är tänkt att vara begränsas och förstörs av kyrkobyggnaderna. Även om stora delar av frikyrkorörelsen inte anser att kyrkobyggnaden är helig så är det oundvikligt att byggnaden leder till att det vi gör där inne är lite heligare och lite viktigare än det vi gör på andra platser. Det är en obiblisk uppdelning av det kristna livet.

Jag hörde om en församling någonstans i Sverige som funderade på att inreda ”sidosalen” i deras kyrkobyggnad som en fritidsgård och sätta in ett biljardbord där. Den stora diskussionen kom att handla om huruvida sidosalen var en del av det ”heliga kyrkorummet” eller inte. För om det var det kunde man ju inte vanhelga det med ett biljarbord. Detta utspelade sig på 90-talet. Hur sjukt har det inte blivit? I Nya Testamentet talas det inte om heliga byggnader, det talas om att vi är ett heligt folk som ska leva heliga liv!

Fundera över följande fakta:

  • Det bibliska ordet ”ekklesia” som vi översätter med kyrka/församling återfinns 112 gånger i Bibeln. Inte en enda gång talas om fysiska byggnader.
  • Under de 300 första åren av församlingens historia fanns i princip inga kyrkobyggnader. Ändå verkade församlingen blomstra och växa trots motstånd och förföljelse.
  • När kommunisterna tog över i Kina rev man kyrkobyggnader, avrättade pastorer och skickade hem missionärer. I väst trodde många att församlingen skulle dö. Istället växte de från ca 1 till uppskattningsvis 100 miljoner.

En biblisk församling består inte av scen, altare, talarstol och bänkar. Om den skulle göra det skulle den vara ett monster. En biblisk församling är levande och organisk. Den består av Jesus och hans folk i gemenskap. Församlingslivet begränsas inte till en plats, det levs ut överallt; i hem, på skolor, på arbetsplatser, på arbetsförmedlingen, på gator och torg och på restauranger och pubar. Gud bor nämligen inte i hus som är byggda av människor.

Här kommer ett videoklipp från USA som illustrerar det här:

I tidningen Dagen ställs frågan vad vi bör göra med våra kyrkor. Varför inte riva kyrkobyggnaderna och sätta människor fria att följa Jesus fullt ut, överallt och hela tiden?

Annonser

Bön för staden

Som veckans bloggare vill jag börja med att presentera mig. Jag bor tillsammans med min familj i Helsingborg sedan tre år tillbaka och arbetar med att hjälpa människor att följa Jesus och att plantera nya församlingar. Markuskyrkan i Helsingborg är ett litet (men växande) nätverk av husförsamlingar som möts i olika hem och som vill se Helsingborg genomsyrat av Jesus.

Varje måndag morgon kl 07:00 – 08:00 är ett tillfälle då vi ägnar oss åt en av de absolut bästa sakerna man kan ägna sig åt – bön. Människor från olika kyrkor i Helsingborg kommer samman på Terrassen, en fantastisk plats (utomhus) där man har utsikt över stora delar av Helsingborg centrum. På ett ställe i Bibeln talar Gud till sitt folk som har blivit skingrade till olika städer om hur de ska förhålla sig till den plats där de bor.

Och sök den stads bästa dit jag har fört er i fångenskap och be för den till HERREN. När det går väl för den, går det också väl för er. (Jer 29:7)

Jag tror att samma sak gäller oss. I varje stad där du och jag bor är vi satta för att vara en positiv kraft och för att be för vår omgivning. Bön är en av de viktigaste sakerna vi kan ägna oss åt. En människa som förstår hur stor Gud är inser också att hon kan uträtta så mycket mer tillsammans med Gud i bön än vad hon kan göra i sig själv.

Nu måste jag sluta, det är dags för bön…

Sätt larmet 10.02!

Cahtrine Nygren, församlingsprogrammet: I ”Vision 2020” har EFK satt som mål att vi vill plantera 75 nya församlingar till år 2020. För att detta ska vara rimligt måste vi ha 600-800 församlingsplanterare som är beredda att leda en plantering eller vara med i ett ledarteam. För att hitta dessa personer behöver vi hjälpas åt och ”spana” efter pionjärer i de sammanhang vi befinner oss och uppmuntra och utmana dessa när vi ser dem.

En konkret utmaning i detta är också att följa Jesu egen uppmaning i Luk 10:2:

”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”

Det finns massor av människor i vårt land som ännu inte har hört om Jesus, människor som är helt okunniga om den kristna tron. Vi behöver arbetare till denna skörd och vi behöver be att skördens herre själv sänder ut arbetare.

Jag var i Oslo 2010 och lyssnade till undervisning av Neil Cole. Han gav då en böneutmaning till oss som har fastnat i mig. Han utmanade oss att konkret sätta larmet på våra mobiltelefoner så att den larmar varje dag 10.02. När den ringer ber vi en kort bön utifrån Luk 10:2 att Gud ska sända arbetare till sin skörd. Jag har praktiserat detta under en längre tid tillsammans med ett par andra pastorer i Eskilstuna. Vi ber inte bara om arbetare till skörden utan vi ber också att Gud ska resa upp arbetare UR skörden i vår stad. Många av våra framtida skördearbetare och församlingsplanterare har ännu inte kommit till tro.

Jag vill utmana dig att vara med, låt detta bli ett virus som sprider sig. När vi lyckats nå alla tidszoner så kommer människor att be om arbetare varje timme dygnet runt över vår jord!

En bön om att få vara i fred

Cahtrine Nygren, församlingsprogrammet: I min församling håller vi under hösten på och läser Apostlagärningarna tillsammans. Vi läser ett kapitel enskilt varje vecka, samtalar om det i våra hemgrupper och predikar utifrån det på söndagarna. Det är spännande läsning där vi får följa hur den första församlingen breder ut sig, människor kommer till tro och tecken och under sker.

Ibland kan jag tänka att det hade varit härligt att få vara med där, precis i början när den första församlingen formades (när jag tänker så brukar jag glömma förföljelserna). När jag läser om det i Bibeln känns det som att det händer oerhört mycket och det väcks en längtan i mig att få vara med. Men så påminns jag om att ingen av dessa församlingar som grundades under Apostlagärningarnas tid faktiskt finns kvar idag. Möjligheten är alltså inte förbi, den finns framför oss hela tiden.

Församlingar föds, växer och dör men de ger också liv till nya. Där har vi möjlighet att vara med och forma, precis från början. En möjlighet att vara med och forma en missionsrörelse, som vi läser om i Apostlagärningarna.

När vi hade församlingsledning i måndags så funderade vi tillsammans på versen i Apg 9:31 där det står:

Kyrkan fick nu vara i fred i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den byggdes upp och levde i gudsfruktan, och den växte genom den heliga andens tröst och stöd.

Tänk vad underbart, en kyrka som får vara i fred, byggas upp, leva i gudsfruktan och växa genom den helige Anden. Detta blir min bön till våra församlingsplanteringar som är i gång i Sverige idag. Vi vet att det är skört i början, det är mycket som gör att församlingen inte alltid får vara i fred, (även om vi inte har någon Saul som jagar oss). En bön om att våra planteringar ska få byggas upp och växa!

Ny pionjärblogg!

Det känns gott att vi nu kan presentera EFK:s Pionjärblogg.
Här kommer ni att få läsa inlägg från en rad olika människor både i och utanför
vår rörelse som på olika sätt är engagerade i församlingsgrundande arbete i
Sverige. En del av oss som skriver kommer att, liksom jag, arbeta med frågorna
på ett övergripande plan men de allra flesta kommer att skriva utifrån en lokal
församlingsplantering och deras tankar och erfarenheter där.

Jag vill uppmuntra dig att vara med i samtalet på den här
bloggen men framför allt vill jag utmana dig att vara med i vårt arbete för
fler församlingar i Sverige. Vi står inför stora utmaningar.

Förra helgen mötte jag ett 70-tal pionjärer i ett
Pionjärforum som det ekumeniska FG-nätverket bjöd in till. Denna samling
inleddes med att Öyvind Tholvsen presenterade Sverigeundersökningen – frikyrkan flyttar,  för oss som
innehåller statistik över kyrkans närvaro i Sverige. Vi kunde konstatera att under
de senaste 10 åren har en församling lagts ner varje vecka i Sverige men vi har
bara planterat en församling var femte vecka. Vi måste öka takten, vill du vara
med?