Lärare – personliga tränare i lärjungaskap

Begreppet lärare är hämtat ur systemet med lärare och lärlingar. Inom en del praktiska yrken finns det systemet kvar än idag. Som lärling följer du med din lärare/mästare och lär dig att göra samma sak som honom eller henne. Det kan handla om att lära sig att bli en rörmokare, frisör eller plåtslagare.

När det handlar om lärare i biblisk bemärkelse är det inte att klippa schyssta frisyrer som behöver läras ut, utan att praktiskt följa Jesus. Detta är en tydlig del av missionsbefallningen där Jesus säger åt oss att göra lärjungar och lära dem att hålla/göra allt vad han har befallt. Lärare är personer som hjälper och tränar människor att följa Jesus på livets alla områden. En biblisk lärare har större likheter med Yoda i Star Wars än med en professor som föreläser på universitetet. En lärare är som en personlig tränare i lärjungaskap.

Fortsätt läsa Lärare – personliga tränare i lärjungaskap

Annonser

5 gåvor från Jesus

Jag drivs av drömmen att få se en rörelse av lärjungar som gör lärjungar och enkla, missionella, multiplicerande församlingar som sprider sig som en löpeld i Sverige och Europa. En sak som jag tror är helt avgörande om vi ska få se den drömmen bli en verklighet är de gåvor som beskrivs i Efesierbrevet 4:11.

”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare.”

Fortsätt läsa 5 gåvor från Jesus

Pastorsträsket

Så länge jag kan komma ihåg har jag känt en kallelse från Gud till tjänst. Ju äldre jag blev förtydligades kallelsen, både i mitt inre och genom omgivningens bekräftelse att det handlade om församlingsgrundande arbete. Ibland har människor och det kyrkliga systemet försökt att trycka in mig i mallen ”pastor”. Även om jag ibland har fallit i fällan har jag aldrig känt mig hemma i varken begreppet eller paketet ”pastor”.

I många frikyrkorörelser världen över har pastorn kommit att bli så viktig att en församling nästan inte är en riktig församling om den inte har en riktig ”pastor”. Vi förväntar oss mycket av pastorn. Han eller hon ska predika (underhållande, uppmuntrande, bibliskt, inte för utmanande, på ett sätt så att alla vill komma till just vår församling), visionera, administrera, leda verksamheten, göra hembesök hos gamla och sjuka, själavårda, leda människor till tro, leva i bön, ha en perfekt familj, tillmötesgå församlingens alla intressegrupper och åldersgrupper och så vidare… Är det någon mer än jag som tycker det här låter absurt?

I en undersökning av Barna Institute utförd bland amerikanska, protestantiska pastorer kom man fram till följande:

  • 94 procent känner sig pressade att ha en idealisk familj.
  • 90 procent arbetar mer än 46 timmar per vecka.
  • 81 procent säger sig ha otillräcklig tid med deras respektive.
  • 80 procent tror att pastorsämbetet påverkar deras familj negativt.
  • 70 procent anser sig inte ha någon nära vän.
  • 70 procent har lägre självkänsla än när de påbörjade sin tjänst.
  • 50 procent känner sig otillräckliga i att möta kraven i yrket.
  • 80 procent är missmodiga eller kämpar mot depression.
  • Mer än 40 procent berättar om att de lider av utbrändhet, hektiska scheman och orealistiska förväntningar.
  • 33 procent anser att pastorsämbetet är en direkt fara för deras familj.
  • 33 procent har allvarligt övervägt att säga upp sig det senaste året.
  • 40 procent av pastorers avskedsansökningar grundar sig i utbrändhet.

Låt siffrorna sjunka in! Kan det vara så att vi har ett systemfel?

Nya Testamentet målar upp en helt annan bild av hur församlingar fungerar och betjänas:

  • Alla i församlingen förväntas ha något att ge varje gång man möts.
  • Ingenstans talas det om att en lokal församling ska ledas av en pastor.
  • Lokala husförsamlingar vårdas av äldste/församlingsledare (grek. presbyteros/episkopos) som det alltid talas om i kollektiv.
  • Tjänsterna apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare betjänar den stadsvida eller regionala församlingen och utrustar de troende till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp.
  • Allt ledarskap sker utifrån relation och funktion och inte från position.

Pastorsträsket är så förödande. Superpastorer som predikar för massvis av församlingar på storbildsskärm, som Dagen.se berättar om, är ju bara absurt. Pastorsträsket leder till omognad, passivitet och konsumtiontänkande bland Guds folk och frustration och utbrändhet bland många pastorer som inte får fungera som Gud har tänkt.

Kan vi inte låta Gud dra upp oss ur pastorsträsket och låta Ordet och Anden leda oss in i framtiden?