Why praying the sinner’s prayer is not enough

A few years ago I led a young man to Christ. At least I thought I did.

We met up again to work through basic discipleship. Lesson 2 was Jesus’ command to Be Baptised. We did a discovery bible study on Philip and the Ethiopian Eunuch. Then came the surprise.

I asked Gary how he would obey what he’d learnt in the story. Here’s how the conversation went:

Fortsätt läsa Why praying the sinner’s prayer is not enough

Annonser

Vågar vi?

Richard Hultmar: Idag lyssnar jag till Anthony Delaney som jobbar med exponential.org i Manchester. Han började med samma bibelord som Bill Johnson predikade över när han var i Sverige senast. 1 Sam. 14:6. Jonatan sade till sin väpnare: ”Kom, vi går över till de där oomskurnas förpost. Kanske kommer Herren att göra något för oss. För inget hindrar Herren att ge seger genom några få lika väl som genom många”. Anthony utmanade oss att verkligen tro att vi kan segra även om motståndet är kompakt. Jag anar att det är ett ord för den här tiden.

Fortsätt läsa Vågar vi?

Framtidsspaning

Idag blir det en så kallad spaning. Min spaning handlar om framtidens församling. Förutsättningarna för min spaning går ungefär så här: När Gud kommer med någon form av väckelse eller förnyelse brukar det vara i en ny generation. För det andra tror jag att i varje generation finns en specifik längtan efter att uppleva Gud på ett särskilt sätt. När jag var tonåring var min och många andras längtan efter att tron och tillbedjan skulle kunna uttryckas med modern musik, på ett begripligt språk och former som attraherade andra ungdomar. (Tänk musikalen Lukas, NT-81 översättningen av bibeln och nattmöten, så fattar du kanske).

Fortsätt läsa Framtidsspaning

Ny tid – öppen dörr

Richard Hultmar: Under Kristi himmelsfärdshelgen var jag med på EFKs kongress. En sak som fastnade i mig var bibelordet från Jesaja 43:18-19, som citerades två gånger, om jag inte minns fel: ”Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som förr har varit. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte…”

Den 13 maj publicerade Världen idag en krönika av Anders Gärdmar med titeln: ” Jag tror att tilltalet gäller Sverige nu: Gud vill öppna en större dörr”. Det handlar om att Anders fått tilltal om att Gud har stängt en dörr i Sverige, men en större ska öppnas. Läs gärna hela krönikan här:

Fortsätt läsa Ny tid – öppen dörr

Kan 08:or bli pionjärer?

Richard Hultmar, Korskyrkan Stockholm: ”Så du ska bli en 08?” Det var en av de första frågorna jag fick av en arbetskamrat i Luleå, när det stod klart att jag skulle flytta till huvudstaden. Jag tror inte att jag någonsin kan bli en riktig nollåtta, eller ens lyckas lura någon att jag är en, men jag vet en del om att vara pionjär. Och tillsammans med EFK, några församlingar i Stockholm och några livslevande och infödda nollåttapionjärer från församlingar och pionjärarbeten i Stockholm tänker vi köra i gång en #pionjärträning i Stockholm.

#pionjärträning är ett koncept som EFK tagit fram för att träna människor att kunna bli pionjärer och församlingsplanterare i sin vardag i Stockholm.  Om du funderar på hur det skulle vara att nå ut med evangeliet om Jesus på nya sätt i Stockholm, eller utmanas av att vara med i en missionell församling, eller har en grupp människor omkring dig som nyss kommit till tro, men som inte passar i din församling, eller brottas med kallelsen att starta en ny gemenskap, eller är församlingsledare som vill förstå mer om pionjärarbete. Då kan #pionjärträning vara något för dig.

Vi kommer att köra åtta kvällssamlingar kl 18-21.30 en kväll per månad oktober 2016-maj 2017. Exakta datum är inte spikade ännu. Här ser du ämnen och innehåll:

  1. Stockholm som missionsfält. Den missionerande Guden, missionsutmaningen och varför vi behöver plantera församlingar i Sverige.
  2. Vad kallar Gud dig att plantera? Vad är en församling? Hur planteras den och hur kommer den att se ut?
  3. Evangelisation. Att nå nya människor med evangelium i Sverige idag. Verktyg och strategier.
  4. Strategi för efterföljelse och multiplicering. Att göra människor till lärjungar som gör lärjungar
  5. Församlingsplanteraren. Gåvor, personlighet, attityd och funktion
  6. Ledarskap i församlingsplantering. Tjänande ledarskap, tjänstegåvor och coachning
  7. Utmaningen att överleva som församlingsplanterare. Om att betala priset, prioritera rätt och ta hand om sig själv.
  8. Den andliga kampen. Synd, konflikter, strategisk bön och andlig krigföring

Om detta verka intressant kan du kolla mer på http://www.efk.se/efk-i-sverige/nya-forsamlingar/stod-du-far/traning-for-individer-pionjartraning.html där du också kan skicka in en intresseanmälan, så du kan få mer information.

Det kommer även att hållas en nationell ”pionjärtrännig i Linköping, för er som inte ämnar bli nollåttapionjärer i Stockholm. Och ja, jag tror att nollåttor kan bli pionjärer. Att en norrlänning skulle bli en nollåtta är en helt annan sak.

Saknade nätverk

Richard Hultmar, Korskyrkan Stockholm: Det har tagit lite tid att bli varm i kläderna som föreståndare i Korskyrkan Stockholm. Efter flytten från Luleå till storstadens brus har jag fått ännu större respekt för alla som gett respons på Guds kallelse och begivit sig iväg på missionsuppdrag ut i världen. Det som händer när man flyttar till en ny plats ganska långt hemifrån är att de relationella nätverken förändras drastiskt, trots telefon, facebook och instagram. Så det första halvåret har jag saknat följande mest av allt. Och att jag saknar detta beror på att det är tre områden av människor som jag investerat mycket tid och engagemang i:

  1. Den nära, invanda och genomskinliga gemenskapen i församlingen i Luleå som vuxit fram ur otaliga fikastunder, måltider, skratt, gråt, hemgruppssamlingar, promenader och gudstjänster.
  2. Det sociala nätverket i Luleå, med de ständigt pågående samtalen med arbetskamrater på trafikverket, grannar och basketföräldrar.
  3. Det kristna församlingsnätverket i Norrbotten med pastorer, ledare och många vänner som byggts upp under de senaste 25 åren.

Saknaden var nog värst i november/december, men har börjat ebba ut, eftersom nya nätverk etableras. Det jag vill säga med detta är att saknad är en del av priset man behöver betala när man svara ja till kallelsen att flytta till missionsfältet, eller lämna en församling för att starta något nytt. Det är också ett pris att betala att investera i nya relationer. Man vet ju inte innan vilka som kommer att leda till god och fruktbärande vänskap. Men efter ett drygt halvår börjar vänskapen med andra i församlingen att djupna och jag har gott hopp på det området. Det jag inte har lyckats med än, är att som anställd i en stor kristen församling, hitta in i ett socialt nätverk av människor som inte är kristna och det är något jag ber och funderar över. När det gäller relationerna med andra kristna i staden har jag hittat in i gemenskapen med EFK-pastorer, New Wines nätverk i Stockholm och så har tankar på en FG-hubb i Stockholm börjat ta form (mer om detta i en kommande post). Jag har även fått förmånen att möta tre andra pionjärledare i deras ”band of brothers” en gång i månaden.

Som du förstår tänker jag att nätverk med människor och andra ledare är jätteviktigt, särskilt i en pionjärsituation, eller när man kommer till en ny plats. För jag tror inte att ”ensam är stark”.

Ett nätverk som Gud har skickat med mig till Stockholm är det som finns runt Sarah Bedi som jobbat med oss i Luleå och nu precis har flyttat till Stockholm. Kontakterna med hennes utsändande organisationer och församlingar kommer att vara till stor välsignelse för oss. Bland annat får vi besök av tre olika team de närmsta två månaderna. De ska hjälpa till med bönearbete och evangelisation i Stockholm, och kommer att utmana oss att komma ut på gatorna med vår tro. Jag återkommer till dem senare i veckan.

Till sist vill jag säga att jag trivs bra i Stockholm och känner mig utmanad att tillsammans i de framväxande nätverken jobba för att få se en pionjär rörelse växa fram. Behoven är många, arbetarna få, skörden är stor, dörren är öppen och Jesus är Herre!